Linda Ursin

De hade inte klockor förr i tiden, därför delade de inte in dagen i timmar. De bestämde tiden efter var solen var i förhållande till hemmet. Solens gång över himlen - sólarhringr (solringen), delades upp i åtta delar som kallades ætt eller eykt.

Ett exempel på en sådan solring:

Bildet visar solringen runt et hus vädersträck, våra tider och de fornnordiska namnen.

De hade namn för då solen var i söder, sydväst, väster, nordväst, norr, nordöst, öster och sydöst.

Dessa tider eller positioner kallades dagmark och hade var sitt namn: hádegi (när solen stod i söder), undorn eller eykt (solen i sydväst), miðr aptann (solen i väster), náttmál (solen i nordväst), miðnætti (solen i nord), ótta (solen i nordöst), miðr morgun (solen i öster) och dagmál (solen i sydöst).

När solen stod i söder sa man att solen stod i hádegistað, i sydväst undornstað, i väster miðr aptannstað, i sydöst dagmálstað osv. Skulle man ange en tidpunkt mellan två dagmärken, sa man till exempel "jafn nærri báðu dagmálstað ok hádegistað" (jämnt nära både dagmálstað och hádegistað) - dvs. då solens position var mittemellan de två dagmärkena.

Man noterade var i terrängen solen stod i de olika "-staðerna". Dessa riktmärken användes som "klocka" av folk flest, sedan solen stod i samma position till samma tid varje dag - det enda som ändrar sig är hur högt solen står över horisonten under de olika årstiderna. Riktmärket fick ofta sitt namn efter den aktuella tidsangivningen.

I de Nordiska länderna finns många namn som Middagsfjellet, Middagshognan, Miðaptansdrangur och Undornsfell.

Det viktigaste dagmärket var dock hádegi (middag). Då solen stod i söder, vår 12:00.